Fröken Tvättbjörn

Nej, nu får det fan i mig vara nog! Nästa kille jag hittar ska jag fan gifta mig med och alldrig släppa. Jag orkar inte ha ex! Det är jobbigt om man inte är vänner och det är jobbigt om man är vänner! Hur man än gör så blir det jobbigt.
Jag får helt enkelt hitta en kille och leva lycklig, eller olycklig, i hela mitt liv!

/En jävligt trött Fröken Tvättbjörn

Jag måste ju få göra ett litet utdrag ur världen roligaste blogg. Den tillhör en föredetta klasskamrat till mig(från folkhögskola) som bestämt hävdar att han inte är mytoman utan att han helt enkelt har haft ett fantastiskt liv och att han inte behöver bevisa något för vi andra är bara avis.

Under tiden vi gick i skolan tillsammans, vi började när han var 25, berättade han den ena ptroliga historien efter den andre. Det var allt från att han hade bott granne med Geroge Clooney i Beverlyhills till att han hade jobbat 5 år som kock på olika reastauranger, men han hade ingen aning om hur man bräserade saker...
Han har även bott i London, Paris och, om jag inte minns helt fel, Rivieran.
Han har även jobbat som modell och tjänat över 100 000 kr i månaden. Om det var jag som hade gjort det hade jag för det första lagt undan massa pengar, och absolut inte slutat med det för att gå på folkhögskola!

Men nu till det underbara inlägget han postade här om dagen:
"Jag orkade inte bry mig för att hela kungafamiljen skulle komma till Örebro, för jag har redan träffat hela Kungafamiljen & jag har t.o.m. suttit & druckit kaffe & pratat med Drottningen & Kungen. Ja där avslöja jag något jag gjort i det liv jag förrut levde. Ett väldigt glamouröst & glammigt liv. Fast ska jag vara helt ärlig så saknar jag inte något av det, mer än att ha lite mer pengar igen, men saknar inte alls det ytliga."

Det kanske bara är jag som är cynisk, men jag tror helt enkelt inte på detta! Jag försökte verkligen se framför mig hur han sitter och fikar med kungafamiljen, men det går verkligen inte. Den här människan har ingen social kompetens! Och han luktar som om något krälat in i hans mun och dött där, men jag måste säga att tanken på honom och kungen i samma rum får mig att skratta!


Imorgon flyttar jag!
/En nervös Fröken Tvättbjörn

Nu har vinden vänt! Nu är jag pepp på att åka iväg! Jag hoppas att det är precis som alla säger, att på folkhögskola är det fest. Jag vill inget hellre än att livet ska vara en enda stor fest just nu, så kom igen folkis GE MIG FEST!

I övermorgon smäller det. Då drar jag med mitt pick och pack upp till Malung för(förhoppningsvis) ett helt år av mysigheter och sång. Jag insåg idag hur mycket jag ser fram emot att faktiskt få träna min röst. Jag har gått i kör av och till de senaste åren, men jag saknar att sjunga hela dagarna, att få träna rösten och försöka nå nya toner. Och att sen få vara med folk som vill samma sak, kan det bli bättre? Det är inte det att jag på något sätt är missnöjd med de vänner jag har runt mig nu, men det kommer bli trevligt att träffa folk som har samma intressen som en själv.

Malung, here i come!!!
/En upprymd Fröken Tvättbjörn!

Jag förstår att folk har väldigt olika åsikter om kungafamiljen, själv har jag inget emot dem, så sjävlklart tyckte jag det var jättefint när det skulle vara en stor folkfest i Örebro och att royalisterna och republikanerna skulle ha en kväll tillsammans... Jag var väldigt naiv! Min mor förklarade för mig idag var det egentligen var som hade hänt och jag blev så himlans besviken! Jag trodde att folk var vuxna och kunde acceptera att alla inte tycker lika, men att verkligen försöka stoppa ett jubileum för att kungen är med känns oerhört barnsligt.
De som annordnade den här folkfesten bokade stortorget direkt de fick veta att det skulle vara ett jobileum bara för att hindra att kungen och co skulle kunna vara där. Det tycker jag känns väldigt småaktigt, men så kom jag att tänka på en vän från gymnasiet(som är med och arrar det hela) som är väldigt polisikt engagerad och som beter dig på precis det sättet. Om folk tycker annorlunda än honom, då beter han sig som ett barn och vägrar acceptera andra människors rätt att tycka annorlunda. Helt plöstligt var jag inte lika förvånad längre och blev väldigt påmind om varför jag inte är politiskt aktiv. Jag skulle helt enkelt aldrig orka med all bullshit!

Nä, det här blev jag riktigt less på! Besviken till tusen, så jag sket i att åka.

/En trött Fröken Tvättbjörn

Ja, jag vet att det är ett lite uttjatat tema på min blogg just nu, men jag kan inte annat än undra om jag sänder ut några signaler som säger: "Du behöver aldrig hålla det du lovat mig. Jag gillar att bli besviken!"
För nu har det hänt igen! Det hände ju under medeltidsveckan, och nu, en halv vecka efter så händer det igen!
Jag sitter i en styrelse för en lajv och rollspelas-förening och jag var jätteduktig och letade runt efter massa bidrag så att vi skulle kunna behålla vår lokal eftersom vissa i styrelsen ville det trots att vi inte hade råd. Jag lyckades iaf få ner årshyran från 50 000 till 18 000 vilket många skulle hålla med om är riktigt bra! Det fanns ett bodrag från kommunen som jag inte skulle ha tid att söka eftersom jag skulle till mtv alltså frågade jag om det fanns någon i styrelsen som kunde tänka sig att göra det, och självklart säger en av de som man inte riktigt borde lita helt på att denne kan göra det.
"Bra!" tänker jag och tänker att jag har en grej mindre att oroa mig för.
Igår frågade jag personen i fråga om hon hade sökt bidraget, men det hade hon glömt... Och då är hon ändå en av de som verkligen ville ha kvar lokalen kosta vad det kosta ville!
Jag ser verkligen fram emot årsmötet när vi ska välja en ny styrelse... jag ska kämpa som tusan för att vi får en ny styrelseordförande och att vissa människor helt enkelt inte är med i styrelsen längre då de är totalt överflödiga och inte gör ett dyft för föreningen och föreningens bästa!

Men nu ska jag iväg och äta grekis mat och fira min kusin, sen kommer kungen!
/Fröken Tvättbjörn

Jag borde skriva något om Visby, men jag har inga ord. Vissa saker var fina och jättebra medan andra saker var jobbiga och lite hemska. Att behöva må dåligt på grund av någon annan när man är på ett ställe som man älskar är aldrig en trevlig sak och jag är melankolisk till tusen.
Det känns inte som om jag har återhämtat mig riktigt efter Veckan heller. Det känns som om det sitter en liten råtta i min mage och ångestklöser mig. Det kan vara flytten, det kan vara det stora okända och det kan vara det faktum att jag inte vet var jag har min bästa vän. Jag vet inte hur allt kommer att bli och just nu känns det lite jobbigt, jag skulle vilja ha något som jag visste hur det skulle sluta, men icke.
Att inte hinna träffa alla jag vill träffa innan jag drar är också en orsak till ångestråttan. Jag hinner inte åka till en sommarstuga med fina människor och koppla av, även om jag behöver det mer än något just nu, och jag vet inte hur jag ska kunna jonglera alla saker jag måste göra med alla saker jag vill göra.

Mitt hår är en annan källa till jobbighet. Jag gillar mina dreads, det gör jag verkligen, men jag älskade mitt lockiga hår. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra och vad jag ska ta mig till, men jag funderar på att raka av lite dreads där framme och spara ut lite hår där, men jag vet verkligen inte.
Cila tycker att om nu saknar mitt gamla hår så borde jag väl återgå till det, men samtidigt har jag lagt ner pengar och tid på mina dreads, och jag tycker som sagt att de är väldigt fina. Men ibland känner jag mig som om jag lurar folk. Jag lurar folk att jag är en mysig dreadstjej som njuter av livets goda när sanningen är att jag är lockig tjej med älvhår som är lite rädd för livet.

Jag saknar att gå hand i hand med någon. Jag vill ha vinter och tumvantar och någon att hålla handen med. Men var hittar man någon att hålla handen med när man knappt vågar prata med de personer man faktiskt är intresserad av? Jag kanske borde läsa den där boken? Fast jag vill inte ragga, jag vill ha kärlek, på riktigt. Någon som förstår mig, som får mig att känna mig uppskattad, inte någon som förklarar att jag inte är utvecklad som person och att jag har sjukt lång väg kvar tills jag är en perfekt människa.
Jag vill inte ha en livsguru!

Man ska inte skriva allt man tänker på internet... Så jag ska nog sluta nu. Och jag ska sluta vara melankolisk och försöka peppa inför en kväll med eld och sånger imorron... Vin och goda vänner. Det är nog det jag behöver nu.

Nu ska jag sova
/En någon självömkande Fröken Tvättbjörn

Jag har varit så upptagen med att paniksy och ha allmän panik att jag totalt missat det faktum att jag börjar bli förkyld. Hur tusan ska det gå i Visby? Jag vägrar vara förkyld då, men det är å andra sidan väldigt likt min kropp att smyga sig på på det sättet...

Jag glömde förresten säga att jag har sett Karate Kid... Det kanske bara är jag som är lite petig, men jag tycker att om en film ska ha ordet karate i sig borde det vara i alla fall liiiiite karate i filmen, men icke! Karate kid lär sig nämligen Kung Fu. Nu undrar ni säkert över logiken i detta, och jag kan berätta för er att det inte finns någon sån!
Nu behöver ingen slösa sina pengar på att se den! Vassegooood^^


Nej nu ska jag fortsätta sy och vara förkyld... eller iaf försöka preparera mig med kemikalier av alla sorter och slag som kan ta bort lite av det.

/En förkyld och stressad Fröken Tvättbjörn

Nu är dreadsen gjorda och jag är mycket nöjd! De blev riktigt fina och huvudet gör knappt ont längre. Jag är dock inte säker på hur länge jag kommer att dreads i hela håret. Det kliar lite i fingrarna att raka av några, men jag ska vänta ett tag med det.
Så här blev det i alla fall!


Men en sak som stör mig lite är alla råd man får från alla människor som alltid vet bäst om allt.
Tex så fick jag säkert 10 råd igår kväll av folk på pysselträffen om hur jag skulle sköta mina dreads. Om att jag inte fick låta dem vara blöta för då skulle de mögla på en sekund!
Tror folk ärligt att jag inte har läst på något innan jag skaffade dreads? Att jag behöver få förklarat för mig hur jag ska sköta varje liten detalj? Jag vet precis hur jag ska behandla mitt hår, och allt som behövs för att ha frächa och snygga dreads.
Folk som ska förklara saker för en som man redan vet det mesta om stör mig så oerhört mycket. Då jag redan har haft låtsasdreads i flera omgångar genom åren, vet jag att det gör ont, att det inte torkar på ett par timmar som med vanligt får samt att hårbotten kommer att klia. Och ja, jag är även medveten om att riktiga dreads och syntet inte är samma sak.
Och att folk sen ska förklara var jag hade kunnat gå för att få det gjort billigare. Varför skulle jag bry mig om den infon efter att jag har gjort dem? Och om jag inte gick dit från första börjar(det ligger mitt i stan, klart som tusan att jag vet vad det är för ställe!) så fanns det säkert en tanke bakom det!
STOP TELLIG ME THIS SHIT!!!! Gaah!
Ja, jag blir lite överarg och det kan bero på stress, men ibland får man vara arg!

Nu ska jag fortsätta med paniksyende och försöka räkna ut var knappjävlarna ska sitta.

Adjö för nu!
/Fröken Tvättbjörn